EU-valet blir en gigantisk opinionsmätning!

den 19 maj 2009

På söndagen den 7 juni, går svenska folket till valurnorna igen. Denna gång handlar det inte om vem som ska styra Sverige, utan vilka svenska parlamentariker vi ska skicka till EU-parlamentet i Bryssel och Strasbourg.

Men Sverige är inte ensamt om att ha val denna dag. Sammanlagt är 375 miljoner medborgare i EU:s 27 medlemsländer röstberättigade i valet att utse 736 ledamöter – varav 18 från Sverige.

Trots att det inte är en regering eller en statsminister vi ska välja, kan valet ha betydelse för svensk inrikespolitik. Dels för att det är drygt ett år kvar till riksdagsvalet, dels för att valutgången kan ge en fingervisning om hur den svenska väljaropinionen värderar de två regeringsalternativen – alliansen och den röd-gröna oppositionen.

De sju svenska riksdagspartierna samt Junilistan, kom alla in med företrädare i parlamentet förra gången vi röstade, juni 2004. Denna gång ställer även Piratpartiet, FI samt Sverigedemokraterna upp i valet.

I den senaste Sifo-mätningen inför valet låg Piratpartiet bra till för att få in en eller flera representanter, medan Junilistan riskerar att förlora sina ledamöter.

Vad handlar då EU-valet om i nästa månad?

Formellt handlar det om vilka 18 ledamöter Sverige ska sända till Bryssel och Strasbourg. Men eftersom inslaget av personkryss är betydligt större i detta val än i andra svenska val och eftersom väljarna inte är lika trogna sina traditionella och ”vanliga” partier, kan valet bjuda på rejäla överraskningar. Förra gången – 2004 – var den stora överraskningen att nystartade Junilistan blev det tredje största partiet.

Valdeltagandet är dessutom betydligt lägre. 2004 deltog 37,9 procent av de röstberättigade svenskarna i valet. Inför årets val tyder flera mätningar på ett valdeltagande på mer än 40 procent, alltså långt ifrån det antal som vanligen röstar i svenska val.

Vad är det då för stora skiljelinjer mellan partierna?

Några riktigt stora skiljelinjer finns inte mellan de stora partierna. Samtliga pratar om behovet av att samarbeta för att rädda miljön och satsningar på klimatfrågan. Socialdemokraterna vill fasa ut EU:s jordbruksstöd för att få råd med mer gemensamma investeringar inom utbildning och infrastruktur.

Moderaterna å sin sida lyfter upp flyktingpolitiken och kampen mot den organiserade brottsligheten. Folkpartiet återupprepar kravet på en övergång till den gemensamma valutan, trots att detta inte är en fråga för EU-parlamentet utan en fråga för respektive lands regering.

En spännande faktor, som dykt upp efter de senaste opinionsmätningarna, är om Socialdemokraterna kommer att förbli det största politiska partiet, en tätposition (S) haft sedan början på 1900-talet. Vissa mätningar tyder på att Moderaterna har närmat sig Socialdemokraternas siffror.

Den första viktiga frågan för det nyvalda EU-parlamentet när man samlas efter sommaren blir att godkänna förslaget till ny EU-kommission. En kommission, som kommer att föreslås efter många och långa förhandlingar mellan de 27 regeringscheferna, och med Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt, som ansvarig för processen.
För svenska folket blir nog ändå valet till EU-parlamentet den 7 juni en gigantisk opinionsmätning inför riksdagsvalet 2010. För regeringen en bra test på hur stort intresset är för EU bland svenskarna inför det att Sverige tar över EU:s ordförandeklubba 23 dagar efter valdagen.