Svenska företag och EU – man behärskar delarna, men hur är det med helheten?

den 1 mars 2010

Sverige har varit med i EU i 15 år. På flera sätt har vi mognat som EU-land. Våra företag, politiker och journalister är i dag duktiga på att följa EU-frågor på sina respektive områden.

Men det är min erfarenhet att man ofta saknar den strategiska överblicken. En expert inom t.ex. en statlig myndighet kan regelmässigt allt om sina egna fackområden, men väldigt lite om hur det övergripande beslutsfattandet går till eller hur storpolitiska förändringar påverkar ”muttrarna och skruvarna” inom det egna området.

På samma sätt är det i näringslivet. Inom ledningen för ett företag inom tillverkningsindustrin eller tjänstesektorn behärskar man, typiskt sett, beslutsfattande på sitt eget fackområde. Men man har sällan tillräcklig överblick över helheten. Ett exempel: för ett företag inom livsmedelssektorn är det naturligtvis helt avgörande att följa hur Europeiska kommissionens livsmedelsexperter tänker och vad som händer i pågående förhandlingar om regelverket på livsmedelsområdet. Men hur påverkar det nya Lissabonfördraget egentligen; spelar det stor eller liten roll för ”våra” livsmedelsfrågor om tjeckiens president hotar med veto mot fördraget - som skedde i höstas? Vilken betydelse kan det få för förhandlingsspelet i Bryssel om Frankrikes president plötsligt förlorar legitimitet på hemmaplan genom en brakförlust i lokalvalen – som skedde härom dagen? Och hur mycket måste man ta det på allvar om Europeiska kommissionen plötsligt börjar skriva ilskna brev till ett av medlemsländerna, där företaget har stora intressen i marknaden, för att protestera mot hur de har implementerat livsmedelsreglerna?

Bristvaran är alltså, som jag ser det, förståelsen för hur olika delar av beslutssystemet påverkar varandra. Hur ”Bryssel” och ”Stockholm” interagerar, hur politik och juridik interagerar, och hur storpolitiken interagerar med muttrarna och skruvarna. Inom vår svenska kontext har vi ju allihop en bra fingertoppskänsla för sådana frågor. ”Kommande valrörelse – då blir politikerna försiktiga.” ”Gräl mellan två av partiledarna – svårare att fatta beslut just nu, det kan bli uppskjutet någon månad.” Sådana kopplingar mellan stort och smått ser vi varje dag. De finns på EU-nivå också – det gäller bara att se dem, förstå dem, och väga in dem i sitt strategiska tänkande.