Bli vän med vitt

den 10 maj 2009

Svenska årsredovisningar har en slående hög informationsdensitet. Varje sida är fullkomligt proppad med fakta – från flikens utsida till baksidans insida. Varenda kvadratcentimeter är utnyttjad. Jakten på att minska sidantalet och samtidigt öka mängden information gör den vita ytan utrotningshotad.

Vit yta är inte detsamma som tomhet. Den är avgörande för att balansera och strukturera elementen på sidan. En överbelastad sida upplevs som stökig och är svårläst. Med rätt hantering av typografi och objektplacering kan mer information rymmas på en sida, men grundproblemet kvarstår; för mycket är aldrig bra.

En vanlig kommentar i årsredovisningsproduktioner är; ”Här finns ju plats för ett diagram till”. Om den vita ytan är stor är det vanligt att vilja täcka den med en bild eller att försöka minska antalet sidor i förhoppningen om att minska kostnaderna. Faktum är att det är betydligt mer resurskrävande att göra förändringar i en kompakt layout än i en luftig.

Årsredovisningen skiljer sig markant från andra trycksaker. Ta fram en bok ur bokhyllan och vänd upp omslaget. Ett par sidor är förmodligen tomma. Eller är de vita? Mellan kapitel finner du säkert också den vita ytan. Den har förmodligen inte uppkommit av estetiska skäl men den har medvetet lämnats ifred.

I andra länder är det ingen synd att ha vita ytor i årsredovisningen. Detta ser vi exempel på i Tyskland. I Lindes årsredovisning har till exempel åtta sidor lämnats vita i inlagan för att uppnå en optimal struktur. Fresenius Medical Care har dubbla flikar för att ge trycksaken stadga men insidorna är helt vita. Listan kan göras lång. Förra året påvisade Erik Penser de svenska bolagens rädsla mot vitt genom att trycka ”Denna sida är avsiktligt blank” på de tomma sidorna.

Nästa gång ni gör er årsredovisning, bli vän med vitt. Och befläcka aldrig en vit sida med ordet ”Anteckningar”.