Hallvarsson & Halvarsson logotyp
Nyheter

Vem ska utmana Trump?

Just nu pågår de amerikanska primärvalen. Den kandidat som demokraterna till slut väljer kommer att ha en tuff uppgift. Ingen sittande president har förlorat sedan 1992 då George H W Bush förlorade mot Bill Clinton. Den amerikanska ekonomin går starkt och arbetslösheten är låg. Splittringen i det demokratiska partiet är stor vilket påminner om det amerikanska politiska ordspråket “Democrats fall in love – Republicans fall in line” där det inte är säkert att väljare ens går och röstar om inte “deras” kandidat vinner. Republikanerna hade varit starkt favorittippade om inte deras kandidat hetat Donald Trump. Men nu gör han det och gamla sanningar behöver som bekant inte längre gälla i amerikansk politik.

Den 3 november 2020 är det dags för det amerikanska folket att gå till presidentval. För närvarande pågår de så kallade primärvalen där partierna avgör vilken kandidat de ska ställa sig bakom. För republikanernas del är valen mest en formsak eftersom Donald Trump, som i de allra flesta fall när ett parti redan innehar presidentposten, endast möter symboliskt motstånd. Hos demokraterna pågår en intensiv kamp mellan ett stort antal kandidater och där det kan dröja länge innan vi vet vem som till slut avgår med segern och ställs mot Trump i november.

"Splittringen i det demokratiska partiet är stor vilket påminner om det amerikanska politiska ordspråket “Democrats fall in love – Republicans fall in line” där det inte är säkert att väljare ens går och röstar om inte “deras” kandidat vinner."

Primärval är alltså partiangelägenheter och därför inte helt jämförbara med valet av president eller valen till kongressen där samtliga platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel i år. Respektive parti utser sin kandidat under ett partikonvent. Demokraterna håller sitt mellan den 13-16 juli i år och under primärvalen väljer man knappt
4 000 konventsdelegater snarare än en kandidat direkt.

Reglerna för hur valen går till varierar mellan de olika delstaterna och den som vill djupdyka i skillnaderna rekommenderas https://ballotpedia.org/Primary_election_types_by_state. Här räcker det att konstatera att kandidaterna ofta framhäver att stater där de själva går bra är särskilt viktiga. Vissa argumenterar för att stora stater som New York och Kalifornien, där demokraterna är starka, spelar en avgörande roll eftersom dessa avspeglar vad en stor del av partiets supporters anser. Andra menar istället att kandidater som går bra i jämna stater, så kallade battleground states, där båda partierna har en realistisk chans att vinna är viktigare eftersom dessa kandidater har den största chansen att besegra Trump i november.

Något förenklat kan det demokratiska partiets konfliktlinje sägas gå mellan moderates och progressives, partiets höger- respektive vänsterflygel. Vid kampanjens start var det ett flertal bedömare som gjorde analysen att Joe Biden, president Obamas vicepresident, skulle samla partiets moderates bakom sig medan senatorerna Bernie Sanders och Elizabeth Warren skulle utkämpa en hård strid om partiets progressives. Både Biden och Warren inledde dock sina primärval svagt medan Sanders och utmanaren Pete Buttigieg, borgmästare i staden South Bend, Indiana och en av partiets moderates istället gick starkt.

För att ytterligare komplicera bilden tillämpar demokraterna till skillnad från republikanerna ett system med så kallade superdelegater som är delegater på konventet som direkt utsetts av partiet istället för av väljarna. Dessa delegater brukar favorisera mer moderata “etablissemangskandidater” och efter intern kritik, främst från Sanders-supporters, har man i år genomfört vissa ändringar som begränsar superdelegaternas inflytande.

I skrivande stund har endast två stater – Iowa och New Hampshire, båda battleground states, röstat. Näst på tur är Nevada och South Carolina där Joe Biden hoppas ha en chans att återta ledartröjan inför valen den tredje mars, den så kallade supertisdagen då drygt en tredjedel av det totala antalet delegater ska fördelas.

Just nu ger oddsmarknaden Trump drygt 60 procents chans att vinna valet. I det demokratiska primärvalet har Bernie Sanders de lägsta oddsen och ges drygt 50 procents chans att ta hem nomineringen.

Kontakta Danjell Elgebrandt om du vill veta mer om vårt PA-erbjudande.



info@halvarsson.se 
+46 8 407 20 00
© 2018 H&H Group

Sveavägen 20
Box 3666
103 39 Stockholm

Som kund hos Hallvarsson & Halvarsson blir du del av någonting större

Tillsammans med systerbyråerna Berntzon:BylundBysted, Comprend, Consilio International, Creo, Hilanders, Identx, Intellecta, Involve, Jung Relations, Mindmakers PR, Savvy, Socialminds, Springtime, Tomorrow, och Wonderland bildar vi Sveriges största kommunikations­grupp ‐ H&H Group

Cookies
This website uses cookies as described in our Cookie policy. To see what cookies we serve and set your own preferences, please use your web browser's settings. Otherwise, if you agree to our use of cookies, please continue to use our website.